Ska detta bli sista veckan!?

Så var man då inne i v.40, ja jäklar nu kan det verkligen ske när som helst och jag märker att jag går och känner efter nåt tecken på att det ska köra igång, lite lätt rampfeber kan man väl säga.
Helgen har varit skön, med födelsedagskalas för Elliot, 3 år i lördags och i går vart det en liten promenad i solen (halt som fasen, så min gångstil fick ännu mer karaktären av en mycket skröpplig gammal tant) sedan vart det en liten fika med blivande farmor och Bert. Kvällen avslutades med god middag och nya disneyfilmen Up! Det var en riktigt vacker historia och lite sorglig, så jag grät igenom halva filmen (hormoner... hmmm ja kanske lite)


Vecka 40

Kroppen: Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Exakt vad som gör att förlossningen startar vet man inte. Det är troligen barnet som sätter i gång den. Många funderar över om det är möjligt att sätta i gång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Det finns dock inget sätt att själv tvinga i gång förlossningen, utan barnet kommer när det är klart. Förlossningen sätts bara i gång på sjukhuset om det finns någon medicinsk anledning, till exempel att du har högt blodtryck. Trycket från barnets huvud mot livmoderhalsen kan påskynda förlossningsstarten. Trycket gör att det utsöndras oxytocin, ett hormon som signalerar till livmodern att den ska dra ihop sig. När livmodern drar ihop sig allt oftare och starkare, trycks barnets huvud ännu mer ner mot livmoderhalsen. Den ger efter så småningom och börjar öppna sig.
Det kan hända att trycket blir så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, vilket gör att fostervatten börjar rinna ut. Kontakta då alltid förlossningsavdelningen för vidare information och omhändertagande. Om man mår bra och inte fått värkar än kan man få åka hem igen.

Barnet: Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det däremot finns mekonium i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet.
Barnet är redo att möta omvärlden, 92 procent av alla barn föds mellan vecka 38-42.

v.39

Då var man så inne i näst sista veckan (om hon inte bestämmer sig för att stanna en eller två veckor till alltså) Jag börjar känna att hon rör sig nedåt, det trycker på mycket mer så jag hoppas hon börjar göra sig redo.
Igår firade jag och Daniel 10 år tillsammans och det firade vi med en middag på Sjöpaviljongen i Lördags kväll och igår fick vi hem våran nya stora säng på 180 cm. Jäklar vad stor den blev, vi fick ropa till varann på varsin sida av sängen... haha Det blev riktigt bra och nu får Liten plats emellan oss också utan att riskera Papis fäktande armbågar ;)



Vecka 39

Kroppen: Bestäm dig för att du är klar att föda ditt barn! Nu är du klar med förberedelser och du är redo. Känslomässigt känner man ofta blandade känslor, man är otålig samtidigt som man kan känna rampfeber.
Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den.

Barnet: Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältningssystemet och celler från tarmväggen. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång.

Ny vecka... ett steg närmare!

Idag går jag in i v.38, detta innebär även att från idag får vi föda på BB Stockholm. Då de bara tar emot kvinnor som har en normal graviditet och föder mellan v.38-42. Det känns skönt och det känns nu att det börjar närma sig.

Igår var vi och shoppade lite på Babyland, det blev väggskötbordet vi hade kikat på tidigare och det kom även upp på väggen igår med hjälp av Daniels nya borrmaskin. Det blev riktigt bra och skönt att det inte tar sån stor plats!

V.38
Kroppen: Nu närmar sig förlossningen med stormsteg. Se till att du vet var din partner befinner sig och att du lätt kan få kontakt.
När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont. Först blir magen hård, precis som tidigare, men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Långt ifrån alla får dock någon förvarning om att förlossningen är på gång. När du väntar ditt första barn är det vanligast att barnet kommer efter beräknat datum. Är du omföderska föder du statistiskt sett nästa barn två till tre dagar tidigare.

Barnet: Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång.

Idag skall jag och syrran iväg på lunch till vår kusin sim nyligen fyllt år, det ska bli trevligt! Resten av veckan funderar jag på att bedriva lite syjunta här hemma, då det är lite grejjer jag vill sy till Liten... får uppdatera senare hur det går.